På avstånd uppfattar man skulpturen som en stor runsten men vid närmare betraktande ser man att den har delats i fem delar, sammanfogade med millimeterprecision, med märken efter borrar, kilar och mejslar. Ytans bearbetning har resulterat i hemlighetsfulla tecken utan självklar tydning.

I samband med att hundra år gått sedan poeten, målaren och plåtslagaren Ruben Nilsson föddes utlystes en tävling om ett minnesmärke över honom. Skulptören Bitte Jonason Åkerlunds förslag, som utgår från visan Åkare Lundgrens begravning, förverkligades i Örby slottspark i närheten av det Örby som var Ruben Nilssons uppväxtmiljö. Åkerlunds konstnärliga gestaltning består av flera

Vågen beskrivs av konstnären så här: ”En vattenspelande skulpturgrupp i fem olika delar som är spridda i en båglinje. Två delar är placerade ”på land” där de är lätt åtkomliga att beröra. Tre delar sprutar vatten i ett vattenspel. Vågen är en stiliserad abstraktion av vattenelementet och dess rörelser”.

Ett gycklarsällskap står på torget för att roa och säga sanningar. De är ställda framför Folkets hus, ursprungligen biografen Forum, ett kultur- och medborgarhus som rymmer teater, biosalong och musiksal. Bror Marklund, som själv bodde i en ateljélägenhet på andra sidan torget, är skulptören bakom verket. Muralmålningen bakom gycklarna är utförd av arkitekterna bakom torget

Verket har undertiteln ”Födelsen”, i betydelsen förlossning, och om man ska gissa så rör det sig nog om ett litet föl som är på väg. Vid sidan av skulpterandet har Berto Marklund medverkat i ett flertal svenska filmer, bl a Ingenjör Andrées luftfärd, Il Capitano och Hamsun.

I samband med Skulptörförbundets 25-årsjubileum anordnades en jurybedömd utställning i Vinterviken, i samarbete med Gatu- och fastighetskontoret. 25 olika verk i skiftande tekniker och material visades i området under några månader. Dina Hviids gnejsskulptur är en form att vidröra, att betrakta, men också att sitta på. I framtiden kan skulpturen, som är flyttbar, placeras på

Bergskatedral är ett minnesmärke över förolyckade arbetare vid Nobels dynamitfabrik i Vinterviken. Skulpturen, i form av ett insprängt schakt i berget, är ett bokstavligt och symboliskt tomrum. Som det tomrum som en person lämnar efter sig vid försvinnande eller dödsfall. Och som det tomrum som förhoppningsvis kan fyllas med hopp och en spirande kraft i

Skulptören Curt Thorsjös modell- och porträttstudier finns gjutna i brons på många offentliga platser i landet. Här en gestaltning av en kvinna i klassisk stil.

Eva Lange jobbar i klassisk tradition med mjuka former, här i gestaltningen av ett eklöv. Verket placerades ursprungligen på Sjöbergs plan intill Slussen, men när detta område spärrades av p.g.a. rasrisk, flyttades verket till Eggeby gård i Tensta.

Tre färgglada lekskulpturer av konstnären Axel Nordell har placerats i denna fina parklek intill Spånga kyrka. Axel Nordell gjorde flera lekskulpturer till skolgårdar och lekparker under 60- och 70-talet. Skulpturerna har ofta djurnamn, som mussla och myrslok, men avbildningarna är mer fantasifulla och färgstarka än naturtrogna.

Skulpturen ”Linje” ska enligt uppgift föreställa en kvinna som talar i telefon. Skulptören Lindberg har under sin yrkesverksamhet både arbetat med föreställande, förenklade figurer och som här, mer abstrakt. Han representerade Sverige vid världsutställningen i Montreal 1968.

Framför Ericssons gamla k-märkta fabrik vid Telefonplan har denna byst av företagets grundare rests 1989. Värmlänningen Lars Magnus Ericsson arbetade som rallare och gruvarbetare innan han flyttade till Stockholm där han fick arbete på en mekanisk verkstad. Efter en stipendievistelse utomlands då han bland annat jobbat på Siemens satsade han efter återkomsten till Stockholm på

Sven Lundqvist arbetade i en förenklad, uttrycksfull stil, inspirerad av den italienske skulptören Marino Marini. I gotländsk kalksten har han här mejslat fram en tröstande fader.

Skulptören Inga Hellman verk kännetecknas av värme och medkänsla, ofta med humoristiska inslag. Detta verk föreställer två clowner av den klassiska skolan mitt i ett uppträdande. 

En flicka med dockvagn är ett tema som Gunnel Frieberg varierat många gånger. En version, Jannica med dockvagnen, finns t ex i korsningen Katarina Bangata/Östgötagatan på Södermalm.

Nere vid Värdshusbryggan står Annie Wibergs byst ”Vision” och ser ut mot vattnet. Verkets titel och uttryck antyder att blicken är riktad längre bort än så, mot ett framtida mål eller inåt, där en drömsyn eller en uppenbarelse framträder.

Skulpturen placerades ursprungligen i Järnvägsparken på Tegelbacken 1971, men där bland asfalt, sten och betong kom den inte till sin rätt. Senare beslutades att ”Tre moment” skulle flyttas till Stora Essingen, där man efterfrågat utsmyckning till det centrala torget.

Källström har här skulpterat en kvinna, med fint modellerad yta, i något större än naturlig storlek. Hon ser ut att just ha stigit upp, har morgonrocken på och står rofyllt visslande och tittar ut över Svandammen. Denna något närgångna och i viss mån privata porträttstil är kännetecknande för skulptören Lennart Källströms verk.

Rothlin har huggit en fågelvinge i svart granit. Ett hastigt ögonkast visar en realistisk vinge men vid en närmare granskning urskiljer man mekaniska detaljer som ger en vision av ett robotliknande flygande väsen.