Urprungligen tänkt som en fontänskulptur hamnade omsider denna grupp istället på en gräsmatta ute vid Handelsflottans kultur- och fritidsanläggning. Konstnärens tanke var att den skulle placeras i en cirkelrund damm, men i många år låg skulpturen i Parkförvaltningens lager innan den deponerades till Handelsflottan.

En 12 meter hög stenkolonn bär upp en örn av svart granit. På örnens rygg står en atletisk mansfigur med pilbåge. Den spända bågen är i momentet innan ett oåterkalleligt beslut fattas, ett djur eller en människas liv vilar i skyttens händer. Örnen var ett av Milles favoritmotiv, en urgammal symbol för makt och kraft

Detta porträtt av en kvinna med huvudbonad, är gjort i arkaisk stil. Elsa Danson-Wåghals verk har ett personlig uttryck, en kombination av medveten förenkling och uttrycksfullhet. Hon studerade bl a för skulptören Antoine Bourdelle i Paris, och har gjort flera verk till Stockholms stadshus.

Nils Möllerberg var en självlärd skulptör men för den skull ingen särling utan aktiv i svenskt konstliv efter sin hemkomst från Paris där han som ung bodde i 10 år. Han ingick i den sydsvenska modernistgruppen De tolv och var med och grundade galleriet Färg och Form med bl.a. Bror Hjorth som han också drev

Berndt Hellebergs skulptur vid Brommaplan är inspirerad av det persiska sagoodjuret Fågel Rock, mest känd från Sinbad Sjöfararens resor i sagosamlingen Tusen och en natt. Enligt berättelsen var Fågel Rock så stor att den matade sina ungar med elefanter. Berndt Helleberg var en mångsidig skulptör som behärskade flera material och uttryck. Han antog gärna utmaningen

Egentligen är titeln här helt felaktig – figurerna i gruppen har först reducerats till fem från de ursprungliga sju och sedan (genom stöld) till fyra. Nu har de placerats i en rad, som betraktare av folk- och badlivet i plaskdammen. Tanken med titeln är att skapa en symbolisk plats som associerar till de stensatta ringar

Bianca står avslappnad med händerna bakom ryggen, som i egna tankar. Sten Eriksson skapade denna skulptur i klassisk stil under en vistelse i Italien.

Denna svarta uppåtsträvande gjutjärnsskulptur med tre sidor har skarp form i mjuk vridning. Verket korresponderar fint med de höga husen precis intill.

På ett staket som löper runt fontänens kar har konstnären med nära nog tvådimensionella figurer skildrat människor i olika situationer och skeden i livet. Runt fontänen trängs byggnadsarbetare med nyblivna föräldrar och dansande par med fotbollsspelare och kanotister. Någonstans i mitten står en konstnär och målar vid sitt staffli. Naturen och staden omger gruppen i

Horisontal är en bronsskulptur av Folke Truedsson placerad i en damm med fontän i Bandhagens centrum. Som konstnär sökte Truedsson inåt för att sedan försöka omvandla immateriella flöden till en fast form. Likt Horisontal uttrycker hans skulpturer ofta en rörelse eller riktning.  

Börje Lindberg experimenterar ofta med brutna och oregelbundna former. Här är två knotiga element placerade intill varandra och precis som titeln antyder skulle de kunna vara varandras spegelbilder.

På den del av torget som ligger närmast servicehuset har Tommy Widings tolkning av ett japanskt lås placerats i stensatt damm, också med inspiration från Japan.

Elisabet Sagefors arbetar med massproducerade standardelement och ger dem en ny dimension i sina verk. Vanda de Lux består av tolv belysningsstolpar av varierande höjd och med armaturer i olika diametrar. Dessutom har ljuskällorna olika färgtemperatur och styrka. Konstnären har syftat till att åstadkomma ett landmärke, en laddad plats, en plats att betrakta i förbifarten eller

Området runt Manhemsgatan tillhör de först bebyggda delen av Aspudden. Arkitekten Albin Brag som ritade huvuddelen av husen här, har också skapat fontänen.

Ekvilibrium – ordet leder tankarna till ekvilibristisk balansgång och till jämvikt, men också till den lugnande medicinen librium. Ragnhild Alexandersson har ett eget och spännande formspråk, ytligt sett bottnande i traditionen men ledande till något oväntat, till gränslandet mellan det kända och det undermedvetna.

– Vi lever i ett samhälle där vetenskapen tagit patent på ordet vetande och där kommersiella budskap besvarar alla våra existentiella frågeställningar. I synnerhet i det offentliga rummet där meddelanden som erbjuder olika varor och tjänster ideligen stjäl vår uppmärksamhet, säger Ulrika Sparre. Verken fångar upp människans behov av existentiella tankar och funderingar med tvetydiga