Egentligen är titeln här helt felaktig – figurerna i gruppen har först reducerats till fem från de ursprungliga sju och sedan (genom stöld) till fyra. Nu har de placerats i en rad, som betraktare av folk- och badlivet i plaskdammen.
Tanken med titeln är att skapa en symbolisk plats som associerar till de stensatta ringar man hittat från järn- och stenåldern bl.a. i Sverige. En äldre tolkning av domarringarna var att de fungerat som tingsplatser, där man möttes, avgjorde tvister och fattade beslut. Då skulle en utvald domare sitta på vardera en av stenarna och genom antalet (7 eller 9) skulle en dom aldrig kunna bli oavgjord. Idag råder dock enighet om att de ursprungliga domarringarna var gravplatser men benämningen har dröjt kvar.
Egon Möller-Nielsen har även skapat en domarring med sju djur i Rålambshovsparken och en på Farstaängens lekplats.
Egon Möller-Nielsen var med sina organiska, abstrakta lekskulpturer (eller lekmaskiner som han själv kallade dom) banbrytande i Sverige i slutet av 40-talet. Han illustrerade även den klassiska barnboken Historien om någon och hade ett tydligt barnperspektiv i sin konst.
