I Roland Perssons konstnärskap förenas gammalt och nytt.
Uttryck och material är nutida. Samtidigt är skulptur som
uttrycksform dokumenterad genom föremål sedan urminnes tider, eller åtminstone 20 000 år tillbaks. Motiven och de
frågeställningar konsten väcker speglar tveklöst sin egen tid
och omgivning. Metoden, synvillan, går samtidigt att härleda
till antiken, då konstnärer genom trompe l’œilteknik (av
franskans ”tromper”, bedra och ”œil”, öga) började lura våra
ögon att uppfatta konsten som konkret verklighet. I likhet med
barockens största mästare blandar konstnären (f. 1963) också
ofta en subtil portion humor i sina verk.
”En landad luftballong, rakt genom skolan, en expedition som utforskar platsen. Vad har den med sig? Vad skulle
den kunna finna? Varför är den här?”, skriver han i sin skissbeskrivning och lämnar uppgiften att finna svar på frågorna
till skolans elever och de boende i Annedal.
Luftballongen syns på långt håll när man från Bällstaån
närmar sig det nya bostadsområdet med inalles 2 000 lägenheter, två förskolor och nu Mariehällsskolan med plats för
700 elever (arkitekter: Hans Törneman och Micael Normark).
Den har landat på skolans taknock där luften till synes gått
ur den. Den som nyfiken tar sig in i byggnaden för att titta
efter vad som hänt, möter inomhus ballongkorgen som hänger
och dinglar i sina rep genom entrérummets dubbla takhöjd. På
skolgården (landskapsarkitektur: Cedervall Arkitekter) syns
spår av pågående, vetenskapligt arbete. Där står några tältstolar, ett campingbord, anteckningsböcker och kikare ligger
framme…
Allt ser ut som tyg, trä och rotting tills man tar i det. Då
framkallas Expeditionen också som konstruktion och material: Infärgad silikon och bemålad plåt och brons.
