En ny förskola, åtta avdelningar, en planprototyp (Owe Lindh Arkitekter), ett för omgivningen anpassat yttre (LINK Arkitektur). Krassa fakta kring 144 spralliga små barn, som också var förutsättningarna för smyckeformgivaren Ulrika Swärd (f. 1966) när hon fick uppdraget att ta fram en konstnärliggestaltning för Vintergatans förskola.
Förskolan är lika fantasieggande som Vintergatan själv, med en särskild färgsättning för varje avdelning och en gestaltning som stärker förskolans identitet. En för barnen tydlig identifikation – och delaktighet – var också önskemålet från verksamheten då konstnären började jobba.
Hon skred till verket genom workshoppar med barnen och genom att tänka på när hon själv var liten. Hon älskade överraskningar, och ”blev jättesur om jag inte fick känna på saker, jag ville klämma på allt”, som hon berättade på det första mötet med personalen.
Genom konsten ville hon tillföra förskolan små historier som barnen själva skulle kunna bygga vidare på. Både i sin
fantasi och med händernas hjälp. Det blev ett tredelat verk. Inomhus finns två tittskåp placerade på olika platser för de lite äldre barnen. De ser ett rum, rakt genom en vägg, med olika föremål att fantisera kring.
De två övriga verken står utomhus. Det ena är ett sinnrikt kalejdoskop med många olika funktioner, ett smycke att
klämma och känna på; att utforska med hela kroppen. Det andra, ett pulverlackerat moln i rostfri plåt, syns på långt håll för gående till skolan. En laserskuren virvel av droppar skvallrar om förskolans namn.
Vintergatan skapades enligt grekisk mytologi när gudinnan Hera ammade sitt barn Herakles. Han bet henne så hårt i bröstet att hon tvangs slita bort honom. I farten sprutade mjölken upp till himlavalvet där den formade
sig till Vintergatan, galaxen med minst 200 miljarder stjärnor.
