Tre rosa landkrabbor i betong har kravlat sig upp ur vattnet vid Långsjöbadet. En står på sandstranden och tittar mot sjön, de två andra står tillsammans en bit bort, på gränsen mellan
strand och land. Figurerna är en sammanslagning av krabba och mänsklig varelse, och de kan tittas på, sittas på, matas och pratas om och med.
Skulpturerna har kommit på plats tack vare politikerna i stadsdelsnämnden i Älvsjö. De såg hur mycket stadsdelens barn uppskattade badplatsen och ville genom konst göra den ännu bättre – men hur skulle de gå till? Någon egen budget för konst fanns inte, och några byggnadsarbeten som omfattades av enprocentsregeln var inte planerade. Stockholm konst kontaktade därför Fastighetskontoret, som äger stadens badplatser. Och eftersom kontoret står i begrepp att rusta beståndet kunde det anslå pengar både för konst och fundament, monteringsarbete och leksäkerhetsgranskning. Eftersom politikerna ville ha konsten på plats före badsäsongen blev det fråga om inköpt konst, och inte om konst som tillkommit specifikt för sin plats. Men ingen annanstans kan Landkrabborna som här ses i grupp, just landstigna från vattnet.
Konstnären Amalia Årfelts (f. 1969) första Landkrabba, som är mor till de tre vid Långsjöbadet, tillkom för några år sedan för en av de årligen återkommande skulpturutställningarna på Landsort. En landkrabba kallar vi ju den som trivs bäst på land men skulpturen Landkrabba trivs både på land och i vatten.
Urmodern är ganska tunn och smäcker i både kropp och ben. Landkrabborna vid Långsjön är mer robusta och grövre i kroppen, eftersom de ska hålla både för livlig lek och tidens tand. Figurerna, som är cirka 35 cm höga och väger runt 120 kg, ska stå ute året om och ge badets besökare ett extra nöje.
