Kista lär ha fått sitt namn efter Kista gård. Ordet anses komma från ett lokalt ord, ”kvia” eller ”kya”, som ungefärligen betyder ”kreatursinhägnad”. Etymologin skvallrar om en annan tid än dagens, då Kista utvecklats till IT- och innovationsföretagstäta Kista Science City och då Kista gård just renoverats och rustats med en helt ny park till centrum i en tätare stadsbildning med cirka 900 nya lägenheter.
Kvar i parken står 1700-talets vita huvudbyggnad. Gårdens kulturhistoriska miljö har också utgjort stomme för gestaltningen av den nya parken, som genom pulkbackar och lekytor blottar historiska spår. Fruktträdsallén har till exempel sitt ursprung i odlingar som tidigare funnits på gården. Och den forna lindbersån åkallas genom konsten, en bronsskulptur med integrerad växtlighet signerad Christine Ödlund (f. 1963).
Lindarna som stod här från början, var i så dåligt skick att de inte kunde bevaras. Som art blev linden i stället grundmaterial för konstverket, en skulptural, kupolvälvd spaljé i patinerad brons, formad och sammanfogad av avgjutningar från fällda träd. I spaljén växer nu nya lindar upp och förgrenar sig från unga rotskott; gårdens historia ges nytt liv.
Att skulpturen så väl har kunnat integreras med parken beror inte minst på ett tidigt och nära samarbete mellan konstnären och Tema landskapsarkitekter, som under gestaltningsarbetet haft en levande diskussion om hela parkens utformning. I sorg får därför konstateras att konstnärens ursprungliga intention, att använda de gamla lindarna för skulpturen, omintetgjordes då träden efter fällning ”försvann” i bygget.
Skulpturens poetiska kraft står dock intakt. Placerad nära parkens entré från Hanstavägen, är konstnärens förhoppning att den blir en använd plats för reflektion, samtal, musik och fest. Inte minst bröllop!
