I sitt arbete för Långbrodalsskolan tog konstnären Rebecka Bebben Andersson avstamp i sin egen skoltid och sitt tecknande då, ”konst som blir till medan man tänker på annat”. Hon tecknade utan uppehåll ett helt dygn och den flera meter långa automatiska teckningen blev grunden för de bilder som nu täcker två gavelfasader.
På Långbrodalsskolan har en byggnad från 1914–15 kompletterats med en ny och lika stor. De båda gavlarna, med 15 meter till nock och en sammanlagd yta på 335 kvadratmeter, har fått konstnärlig gestaltning i tekniken grafisk betong. Det innebär att teckningarna screentryckts på specialfolie som sedan använts i gjutformarna för att få fram bilden.
– Skolan är en miljö som på olika sätt premierar att tänka rätt och anpassa sig, men jag ville inspirera eleverna att tänka associativt och få en känsla av att det är möjligt att överraska sig själv, förklarar konstnären i sin skissbeskrivning.
Tanken är att ge elever och lärare ett inpass i att tänka stort och fritt, att påminna om att allt kan tolkas på olika sätt och att vad som är rätt och fel ändras över tid.
Konstnären satt vid ett fönster i skolan och tecknade i 24 timmar, utan plan eller styrning av sina tankar. Under de första sex timmarna fanns ett 60-tal barn i rummet, som fungerade som skolans fritids. För associationer hade hon lånat en del objekt av eleverna – en robot-apa, en ullkanin, en badmössa, en bok om vildhästar…
Resultatet blev en fem meter lång automatisk teckning, en karta och ett porträtt av platsen och konstnären själv. Denna teckning remixades sedan med äldre dygnsteckningar och anpassades för väggarnas elementindelning.