Fyra konstnärer har bidragit till den konstnärliga gestaltningen av Stockholms Hamnars nya passagerarterminal i Värtahamnen. Inomhus finns Matthias van Arkels stora målning av flätade silikonremsor och Pia Törnells grågröna keramiska moduler. På takterrassen ligger Hans Rosenströms fem granitblock som viskar framtidsvisioner för 2066. Portarna i Lisa Gerdins skulpturgrupp på Hamnplan bildar rum och öppningar med olika utblickar.
Den nybyggda Värtaterminalen utgör med sin placering, genomtänkta arkitektur och specifika ändamål en sammansatt och spännande plats för konst. Med den stora skalan kändes det extra viktigt att ha konst på flera olika platser och i olika tekniker och material.
I den stora avgångshallen, terminalens centrum, finns två gestaltningar. På väggen utmed den nordöstra fasaden där de ankommande resenärerna passerar på väg ut har Pia Törnell (f. 1963) placerat sju olika keramiska moduler i återkommande grupperingar; hel- och halvcirklar, avlånga och mjuka former om vartannat. Den rytmiska indelningen förstärks av färgfält som löper som en våg över väggen i dova grågröna nyanser, noga framtagna av konstnären, från ljust till mörkt och sedan ljust igen. Kompositionerna i A tone of water är poetiska och lekfulla, och formerna kan associeras till krusningar på vatten, vågor, fiskfjäll eller propellrar. Modulerna är blankglaserade för att kontrastera mot väggfältens matta färger. Just spelet mellan ljust och mörkt, matt och blankt utgör gestaltningens speciella dynamik.
